söndag 5 september 2010

Så trött!!!

I dag har jag och Jan hjälpt mamma att flytta. Ja, en kompis till syrran var gullig och hjälpte till att bära de tunga möblerna. Som tur är, så skönt med så snälla människor. Så nu är det färdigt, ja, eller möblerna är flyttade och allt annat med. Men nu är det allt plock ´kvar och det lär ta tid. Men det får det göra helt enkelt. Och kroppen min känns som den ska gå av i bitar av värken men jag ska in där i morgon med och hjälpa till. Fattar inte riktigt hur jag ska orka men, det får jag göra på nåt sätt. För mammas skull. Ska försöka att hjälpa henne så mycket jag kan nu, för det behöver hon verkligen. Jag tycker så synd om henne. Men som sagt så ska jag och mina syskon vet jag hjälpa henne med så mycket vi kan. Jobbigast just nu är att hon bara gråter. Man vet inte riktigt vad man ska säga till henne, det känns liksom som man ljuger när man säger att allt ordnar sig, för jag tror inte att det gör det denna gången. Och det gör mig med så ledsen, jag trodde verkligen att allt skulle blir bättre nu när hon fick sin lägenhet i stan. Men det verkar bara bli jobbigt nu, när hon inte kan se. Ibland undrar jag om livet verkligen ska vara så här, bara elendä hela tiden. Men jag hoppas och ber att det nån gång ska vända för denna familjen.

Men nåt som är härligt med denna dagen är min underbara och fantastiska vän som jag har. Inte nog med att hon passade våra barn från 10 till 18 i dag, utan när jag kom och skulle hämta barnen då hade hon gjort godis till mig. Jag får nämligen inte äta vanligt godis utan bara äta marsipan och riktigt mörk choklad och när jag ska hämta dom så kommer hon med en burk full med godis som hon hade gjort till mig. Marsipanpraliner som var så fina och så goda. De var verkligen gjorde med omsorg. Är hon inte fantastisk så säg. Då börjar man liksom tro att det finns nåt gott i denna värld. Hon tänker alltid liksom ett steg mer än vad alla andra gör. Hon sa att hon tyckte synd om mig som inte fick äta nåt gott och då gör hon detta till mig. Till råga på allt så sköter hon ett helt hushåll, två små barn, jobbar LÅNGA dagar och mitt i allt detta så tar hon sig tid att göra godis till mig. Jag kan knappt med ord beskriva vad hon betyder för mig. Hon är den bästa man kan tänka sig. Nåt gott måste jag ha gjort för att förtjäna en sådan vän som hon.

Hoppas verkligen att alla har en sådan vän!!
Hoppas ni får en härlig start på veckan.
KRAM MILLA

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar